De flesta kvinnor kommer i klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, mellan 45 och 55 års ålder. Det vanligaste är att klimakteriet börjar med oregelbunden mens som till slut upphör, men ett av de allra första tecknen kan faktiskt vara att mensen kommer tätare.

Vad är klimakteriet?

När vi föds finns det flera miljoner omogna ägg i äggstockarna. Runt äggcellen finns celler som kan bilda hormoner, exempelvis östrogen. Äggceller och cellerna omkring kallas för äggblåsa. I puberteten mognar äggblåsorna, den första ägglossningen sker och därefter kommer den första mensen. När vi blir lite äldre har vi inte så många äggblåsor kvar – och de som finns är inte längre lika bra på att bilda östrogen. Ägglossningarna, och mensen, blir oregelbundna och klimakteriet har börjat.

Vid vilken ålder inträffar klimakteriet?

Den sista mensen inträffar i genomsnitt vid 51 års ålder, enligt de undersökningar som gjorts i Sverige. Men spannet är stort, och det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 års ålder.

Hur länge varar klimakteriet?

Det är också individuellt. Klimakteriet kan pågå mellan något år och upp till mer än tio år. Menscykeln är ofta oregelbunden i några år innan den sista mensen kommer.

Vad betyder menopaus?

Den tidpunkt då mensen upphör kallas för menopaus. Om du inte haft mens på sex månader är det troligt att den sista mensen – det vill säga menopausen – har inträffat. Efter ett år kan du vara säker på att mensen inte kommer tillbaka. Då behöver du inte längre använda preventivmedel.

De vanligaste tecknen på att man kommit i klimakteriet

Klimakteriet upplevs olika av alla. Vissa kvinnor får knappt några symtom, och kan tycka att det är skönt att mensen försvinner, medan andra kan ha det besvärligt. Det vanligaste är att klimakteriet börjar med oregelbunden mens som till slut upphör, men ett första tecken kan även vara att mensen kommer tätare. Blödningarna kan också vara mer långdragna än tidigare.

När östrogenproduktionen minskar påverkar det många delar av kroppen, till exempel livmodern, slidan, skelettet och hjärnan. Därför är det också vanligt med en rad andra symtom som:

1. Värmevallningar. När östrogennivåerna minskar påverkas kroppens förmåga att reglera temperaturen. Du kan plötsligt bli varm och svettig. Vallningen börjar oftast i höjd med hjärtat och breder sedan ut sig över halsen, ansiktet, hårfästet och ut i armarna. Du kan också känna av vallningen i hela kroppen. Vissa kvinnor får hjärtklappning och ångestkänslor när detta händer. En vallning brukar hålla i sig i någon minut, men kan också pågå i upp till en timme.

2. Frossa. Efter en värmevallning kan du drabbas av frossa och känna dig frusen, en så kallad kylvallning. De är dock inte lika vanliga som värmevallningar.

3. Sömnproblem. Under klimakteriet hamnar kroppens hormoner i obalans, vilket kan störa sömnen. Värmevallningar kan väcka dig under natten och göra det svårt att somna om. Ifall du upplever nedstämdhet eller andra pms-symtom, kan det också påverka sömnen. Det kan hjälpa att röra på sig, äta bra och sova regelbundet. Om sömnproblemet fortfarande kvarstår kan tillskott av östrogen underlätta – hos gynekologen kan du få hjälp.

4. Humörsvängningar och nedstämdhet. Många kvinnor känner av symtom som annars är kopplade till pms (det vill säga symtom som är vanliga dagarna innan mens). Det kan handla om humörsvängningar, irritation och nedstämdhet. Ibland är det svårt att förstå varför man känner som man gör, och det finns ofta ingen egentligen anledning, mer än att hormonerna ställer till det för oss.

5. Torra slemhinnor och urinvägsbesvär. Kroppens slemhinnor blir ofta tunnare och torrare i klimakteriet. Huden blir torrare, ögonen kan kännas grusiga och torra och även näsan och halsen påverkas. Det är även vanligt att slemhinnorna i slidan blir torra och sköra, och du kan blöda lite vid samlag. Att känna av problem med urinvägarna, som att känna sig kissnödig eller att det svider när du kissar, kan också vara ett symtom. Här kan du läsa mer om torra och sköra slemhinnor i underlivet.

6. Ledvärk. En anledning till ledvärk är att vi blir äldre, då förslitningsskador är vanliga. Men det finns också belägg för att hormonförändringarna som sker under klimakteriet kan påverka lederna. Nötningar på brosk och ledytor kan då orsaka förslitningsskador som i sin tur kan ge ledvärk.

7. Påverkan på skelettet. Minskad östrogenproduktion påskyndar benförlusten i skelettet, och risken för benskörhet ökar. Det ökar risken för frakturer i främst handled, lårbenshals och ryggkotor.

8. Viktökning. Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Men under klimakteriet förändras kroppens fettfördelning och i stället lagras mer fett bland organen och runt midjan. Risken för att få höga halter av blodfetter ökar också efter den sista mensen. Fortsätt att äta hälsosamt och röra på dig minst tre-fyra gånger i veckan. Då minskar risken att du blir överviktig och/eller får komplikationer som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.