Är det vanligt med migrän?

Migrän är en vanlig sjukdom där man ofta får sitt första anfall under tonåren eller i 20-årsåldern. Det är även ärftligt vilket gör att det är större risk att drabbas av migrän om någon av dina nära släktingar har det.  

Vad beror migrän på?

Migrän är en neurologisk sjukdom och dess exakta orsaker är fortfarande inte helt klarlagda. Forskarna tror att det vid ett migränanfall sker ett samspel mellan hjärnans nervceller och blodkärl. Att personer med migrän upplever ljud, ljus och dofter som extra smärtsamma vid ett anfall tror man beror på en medfödd överkänslighet.  

Vilka symtom kan jag få vid migrän?

När ett migränanfall är på gång kan du uppleva ett eller flera av dessa symtom:  

• Huvudvärk på ena sidan av huvudet
• Pulserande huvudvärk
• Huvudvärk som förvärras vid aktivitet 
• Ljud och ljuskänslighet
• Illamående och kräkningar 

Många som har migrän upplever även förkänningar några timmar eller något dygn innan migränanfallet kommer. Exempel på förkänningar kan vara att du: 

• Känner dig tröttare än vanligt
• Får humörsvängningar
• Blir illamående och får magbesvär
• Blir sugen på sötsaker
• Känner dig mer pigg och upprymd
• Får svullna händer och fötter 
• Får lätt värk och spänningar i nacken
• Upplever en olustkänsla i kroppen

Vad är migrän med aura? 

Det finns flera olika typer av migrän och de två vanligaste är migrän utan aura och migrän med aura. Antingen har du bara den ena typen av migrän eller så kan du växla mellan båda. Vanliga symtom vid migrän med aura kan vara kroppsliga men vanligt är även förändringar i synen. Dessa symtom är vanligast förekommande: 

• Dubbelseende
• Du ser ett växande hål i synfältet
• Du ser blitar, flimmer eller sicksackmönster
• Ditt synintryck dallrar och du ser suddigt.
• Du kan uppleva stickningar i ena handen som sprider sig uppåt
• Du kan få problem att prata
• Du kan få svårt att styra din kropp
• Du kan få stickningar i ena mungipan 

Hur behandlas migrän?

Ibland kan det räcka med att du så snart du upplever symtom lägger dig i ett tyst, mörkt rum och försöker sova. För vissa är det inte tillräckligt för att anfallet ska gå över, då kan läkemedel behövas.  

Smärtstillande läkemedel

När du känner att ett anfall är på väg eller om du har lätt migrän så brukar receptfria läkemedel som tillhör gruppen NSAID (ibuprofen, naproxen eller acetylsalicylsyra) fungera bra. Om du inte kan använda dessa läkemedel kan läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon, vara ett alternativ.  

Migränspecifika läkemedel

Triptaner är en migränspecifik typ av läkemedel. De fungerar inte vid vanlig huvudvärk utan ger endast effekt om det är ett migränanfall. Triptaner kan inte användas förebyggande och ska heller inte tas om du upplever aurafasen. Du kan ta triptaner även om du redan har tagit NSAID och inte upplever tillräcklig effekt av dem.  

Det finns olika typer av triptaner i olika läkemedelsformer som tablett, munlöslig tablett, nässpray eller sprutor. Du kan behöva prova dig fram till vad som fungerar bäst för dig. Har du till exempel problem med illamående och eventuellt kräkningar kan det vara bra med nässpray eller spruta. 

Övriga behandlingar vid migrän

När varken smärtstillande- eller migränspecifika läkemedel hjälper tillräckligt mot din migrän så kan du i samråd med din läkare se över andra behandlingsalternativ. För vissa personer kan det handla om att få medicin som förebygger migrän om du har migrän ofta. För andra så kan det vara aktuellt att testa akupunktur, fysioterapi eller transkutan nervstimulering (TENS). För de som drabbas av illamående och kräkningar i samband med sin migrän finns läkemedel som motverkar det. De behöverskrivas ut av en läkare.  

Hur undviker jag ett migränanfall?

Ett migränanfall kan utlösas av stress, hög och intensiv fysisk aktivitet samt oregelbundna sov- och mattider. Just dessa delar kan du aktivt påverka genom att äta regelbundet och se till att du får tillräckligt med sömn. Försök minimera stressen i ditt liv och hitta gärna tid för avslappningsövningar, yoga eller kanske övningar i mindfulness. Även om intensiv, hård träning är bra att undvika så ser man positiva effekter av att regelbundet motionera på en lagom nivå.